Skene 07, maj med vackert väder

Simlärarassistentutbildningen var högt, högt över förväntningarna! Det känns riktigt tråkigt att det är slut nu faktiskt, det trodde jag aldrig. Det blev en speciell stämning, i stil med konfan, och det är positivt.
Och man har verkligen fördomar, ganska många stämde också ;)
TACK FÖR FYRA LYCKADE DAGAR (y)

image77
"aaa, men ute hos oss "


   kvack, kvack ;) - internskämt? ojaa!


för att ni kanske vill veta ;)

         

Nu har det gått ett år sen "it´s a tjuga utanför your window". Vi är fulast i världen :)  LAEBKS!


ingen vind kan blåsa omkull oss nu

Nu är jag förjävla trött på Skene SoIS, alltid är det något! Rent ut sagt dumma i huvudet, för att citera en kär vän, och jag håller med till hundra procent. Känns otroligt nödvändigt att gå utbildningen nu, för den kommer vi ju ha stor nytta av som det ser ut i nuläget. Men visst, vill dom inte att barnen ska lära sig simma ska inte jag hindra dom. Eftersom dom verkar tycka att dom är så jävla bra kan ju dom ta hand om det själva. Man kan undra vem som har mest erfarenhet av simning. Och jag tänker aldrig mer kämpa för något i klubben. Typiskt Skene att komma på "reglerna" efteråt, det känns så otroligt rättvist. Men nu är det väl såhär och jag borde inte lägga ner energi på det, men jag blir så jävla irriterad. Det som stör mig lika mycket är att Skene SoIS har blivit världens myglarklubb, nu är det så gott som accepterat och det är ingen som reagerar. Jag menar, det har aldrig funnits i mina tankar att mygla på det sättet som alla håller på med nu. Hej vi tar lite extra vila när vi känner för det, och vi hoppar över hälften och får kramp stup i kvarten och hittar på saker för att vi ska kunna gå upp. Men varför komma till träningen överhuvud taget då?! Nej, jag fattar inte vad som hänt. Vad är skillnaden på då och nu? Är det brist på respekt eller har tränarna inte samma inflytande längre.? Jag var ju nästintill rädd för att göra något fel när jag var yngre. Visst har man väl tänkt ut saker att säga när man inte orkar simma en riktigt jobbig serie, men det kom aldrig till användning. Men nu är det ingen som drar sig för att klaga, onej verkligen inte. Och jag klarar inte av folk som försöker ha en tyken attityd men som inte klarar av det. Då kan man lika gärna vara tyst. "Men du kan ju lägga dig på bana 2 då.." "Aa, men dom bytte när jag la mig på deras bana förut och aaah" HAHA, vad hade det med saken att göra? ;) Det var dagens roligaste igår. Kanske det enda roliga också, fy fan vilket pass.
Men som det ser ut nu kommer vi ju i alla fall att slippa allt ganska snart. Det känns som en otrolig lättnad och bara av att tänka på det får jag världens kick! Men ändå kan jag inte riktigt föreställa mig det, ganska stort om man tänker efter. Två blåa bland massa gula.

här är himlen lite närmre för mig

det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så, då tänker jag på dig
men tiden har sin rätt att förändras där den går
här har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt
jag kan gå och sakna dig
men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
och allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv

Allt har fått ett annat ljus.

En underbar känsla. Nu känner man att man lever igen, på ett annat sätt än förut. 
31 mars 2007; "...men fan va man känner att man lever :) <3" . Det gjorde man också, men på ett väldigt annorlunda vis. Nu är det mera vanligt. Ett riktigt prat om allt, nej verkligen inte allt, men det aktuella. Det känns så bra och jag tror inte det går att räkna till alla "JAG FATTAR!!". Det är sjuukt. Vi förstår varann, våra hjärnor måste på något sätt vara sammankopplade. Något är det i alla fall. En och en halv timme utanför Kaskad kan göra stor skillnad; glädje, lycka, en ny-gammal kick! Ooh, vi är på väg uppåt. Det känns ända ner i tårna. Det är inte hela världen, ja precis så känns det. Det senaste har allt kretsat för mycket kring samma saker. Vi har inte sett alternativen. Vi kanske borde släppa det och gå vidare. Utgå från att det är slut och förstå att underbart är kort! Jag vet inte vad jag vill, så mycket nack- och fördelar (!) med allting. En framsida och en baksida på varenda tanke. Vi vänder ut och in på allt och hittar de små rätta sakerna och de små felen. Alltid. Nu tror jag att jag har börjat inse att mycket nog var inbillning. Jag ville se det bästa; så det gjorde jag. Nu fattar jag att jag har ljugit för mig själv. Det gör jag ofta. Förtränger det dåliga och fördubblar det bra. Men det är väl så jag är, jag får nog acceptera det.
Det kändes bra och jag vill inte ha det ogjort. För det var bland det bästa. Fast ändå skulle jag vilja spola tillbaka tiden och börja om från noll. Börja som man brukar. Men samtidigt; då skulle det inte känts så speciellt. Skulle allt bli förstört nu, om vi fortsatte? På det här sättet får vi inga svar. Frågan är om det egentligen var så bra, jag har börjat tvivla. Mera kär i kärleken i sig. Kanske behövde vi bara den kicken. Jag vill ha den igen. Det kanske var enda gången man fick göra något så annorlunda. Och utan att vi ens fattat det är det slut. Vi fick inte ens en sista tanke. Fick inte tänka att man skulle ta vara på ögonbliken för det var sista gången. Det är det som känns vemodigt.
Vi ska ta chansen. Det ska man alltid göra. Det kan bli hur bra som helst och hur dåligt som helst. Vi vet inte, vi måste ge det ett försök. Bära eller brista. Jag tror det är det som gör att vi fått tillbaka den där känslan av längtan. Vi ser något nytt, en fortsättning. På vårt liv. Nu har vi något att sikta mot, ett hopp. Efter lång tid omringade av mörker ser vi nu att ljuset sakta men säkert kommer tillbaka. Precis innan gränsen var nådd, precis innan vi skulle ge upp. Det är uträknat, det måste det vara. Allt är bestämt i förväg.
Här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt´

         ;)

                  

Ett välserverat styckmord

Ännu en underbar lördag-söndag med Linnea :)
Idag vet jag inte vad som hände med oss, men vaknade tidigt och tog en promenad i två och en halv timme haha. Kändes mkt mkt bra, i och för sig gick vi inte hela tiden för vi hade djupa utläggningar vid sjön också (; . Men hej anteckna typ.
Har i alla fall kommit på att tystnaden är olika på dagen och natten. Man hör att det är dag när det är dag. Som ett tyst brus som hörs i det undermedvetna, ett sus som talar om att det är dag. Det blir tystare på kvällen, men ändå hör man mer ljud då. Nej det är konstigt och jag vet inte om vi kom fram till något bra, men då är det väl som det brukar med våra samtal.

Och jag kan verkligen inte föreställa mig att inte längre vara den anonyma i det anonyma. Jag skulle inte passa in, jag hör hemma här; där ingen lägger märke till en. Men det skulle vara något, en upplevelse. Och det är värt ett försök, jag tror vi ska ta chansen.

blanka golv.

DAGENS HUMÖR:  rätt glad och inga abstinensbesvär ;)
DAGENS KLÄDSEL: kommer senare
DAGENS FRISYR: kommer också senare
DAGENS MUSIK:  håkan hellström
DAGENS SAKNAD: sommar
DAGENS LÄNGTAN: imorgon
DAGENS HAT: att mitt nya liv går dåligt
DAGENS ÄLSKA: rabarberapaj, sol och kära återseenden
DAGENS VILL: sova just nu 
DAGENS VILLE INTE:  ha prov
DAGENS MYS: får väl bli efter träningen, om man kan kalla det mys haha
DAGENS GÅ UPP:  fem över sju
DAGENS JAG ÄR: övertrevlig haha
DAGENS MAT:  grillad lax med klyftpotatis
DAGENS TROR: att man fantiserar för mycket
DAGENS HAR: ??
DAGENS ORKA: studa i helgen


Dagens klädsel.
? tröja:
  t-shirt och min nya älskade kofta ;)
? byxor: gaamla ginajeans
? sockor: svarta med ngn slags figur på
? frisyr: skitful tofs
? smycke: guldhjärta runt halsen, klocka runt armen och tre pluppar i öronen

Känslor just nu.
? saknar mest: svåårt
? älskar mest: sms
? mest irriterad på: simningen
? stör mig på:  simningen, elr folket 

Dagens bra&dåligt, hiss&diss.
? Bra:  helg
? Dåligt: inte så mkt
? Hiss:  att det gick bra på provet
? Diss: att tiden inte räcker till

Att göra/måste göras.
? Ikväll: kvällen är slut nu, soova
? Imorgon:  sponsorsim, studa  och hobby !
? I över morgon: studa och gymma
? Någon dag så snart som möjligt: för mycket :)

Senaste personen som.
? Sov i din säng:
  jag själv
? Såg dig gråta: mamma?
? Fick dig att gråta:  min hund skulle jag tro
? Fick dig att börja skratta: linnea tror jag ;)
? Du gick på bio med:  don´t remember.
? Skickade ett e-mail till dig:  inte kollat 
? Skickade ett sms till dig:  jennifer
? Ringde till dig?:  julia
? Gjorde dig glad: linnea

rusningstrafik

Nu är det alldeles för sent, borde sovit för längsen. Men idag har jag inte fastnat här för msn (framsteg) utan för att jag är seriös och studar. Känner mig ganska klar för dagen, jag har varit duktig. Och eftersom jag ändå kommer vara död imorgon spelar det väl ingen roll om jag slösar tio minuter till på att skriva en meningslös blogg. Jag känner mig inte trött för fem öre, det är inte bra. Jag önskar jag var en morgonmänniska istället. Eller kanske inte.

DAGENS HUMÖR: Trött och typ tom
DAGENS KLÄDSEL: Jeans, t-shirt och kofta
DAGENS FRISYR: Skitful simfrisyr som jag har stört mig på hela dagen.
DAGENS MUSIK: Lars Winnerbäck
DAGENS SAKNAD: Jag vill nog inte inse det.
DAGENS LÄNGTAN: Till dagarna då utbildningen är ;)
DAGENS HAT: Att allt stud kommer på en gång 

DAGENS ÄLSKA: uppiggande sms
DAGENS VILL: ha sommarlov
DAGENS VILLE INTE: leta sponsorer
DAGENS MYS: den här dagen var omysigast på läänge.!
DAGENS GÅ UPP: halv åtta, försent.
DAGENS VILLE VERKLIGEN INTE: studa
DAGENS JAG ÄR: svårt att sätta fingret på
DAGENS MAT: ngn fläskfilégryta och pasta


Nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar

Camping; Avlägsna skratt, cigarettlukt och grill (:

Du är en saga för god, för att vara sann
Det är en saga i sig att vi funnit varan
Vi kunde lika gärna, aldrig någonsin mötts
Eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts?

Om jag hade ord för saknad

Så var underbara bästa april slut. April 2007 kan nog sammanfattas som en bland dom sjukaste månaderna i mitt liv. Det var då livet började, eller inte. Men på något sätt så blev det en liten vändning. Nej det går inte att beskriva som vanligt, men i alla fall känns det sådär att det är slut nu.

Om man ska sammanfatta helgen så var den också lyckad. Kalas hos Linnea i söndags :) Det var trevligt hehe. "Jag är helt säker på att det har funnits en GUST som heter så!!".
Det blev en traditionell promenad på kvällen också. Man kan undra om den var bra eller inte. Glömda saker väcktes till liv och minnen gjordes lite starkare. Det kan inte sluta här, det måste fortsätta. På något sätt i alla fall.

Igår, valborgsmässoafton, var vi hos Oscar och firade honom och Viktor. Det var trevligt. Stundtals mycket trevligt :) Nattliga promenader är oerhört gött. Jag älskar det. Leifing, hehe. Kändes lite läskigt ibland att vi var förföljda, men man kan ju undra vad vissa har för liv om dom inte har bättre för sig. Dom var bra på att smyga också haha. 
Vi hade ganska stora problem med att komma på vad vi skulle klä ut oss till. Men löste sig hyfsat till slut. "Kan vi inte vara grönsaker? Typ, en sockerbit!?" Och det är jobbigt att känna sig som en fjortis. Men nej, det blev bra till slut och det var bra att vi stannade även om det kändes jobbigt ett tag. ;) Hej pepparkaksgubbar.

Jag har en klump i magen, och har ingen aning om varför. På något vis känns det vemodigt. Kan det vara april som är slut? Nej, det tror jag inte. Har kanske egentligen rätt bra koll på vad det är men vill dölja det för mig själv, så jag förnekar det. Aja, allt blir bra så småningom. Kanske imorgon, kanske inte. I alla fall har träden blivit gröna, blommorna har slått ut och det har börjat lukta sommar - Det gör livet en smula lättare.

Känns bra att vi har blivit beroende av Shell ;)
"Det var något jag skulle ta av mig... Just det; mitt hår !!"

Ta mig till kärlek

Igår var jag, Linnea och Julia i Göteborg. Infall är bäst! Vi hade OTROLIGT kul, bättre än någonsin :)
Det var först tänkt att vi skulle till Liseberg men det hann vi inte med. Däremot blev det mycket shopping, det gillar vi! När Linnea tog ut pengar hittade Julia två kändisar haha; RobinsonRobban och Robert Kronberg (: Man kan ju diskutera hur bra det gick att ta kort i smyg.. Men vi tjatade på Linnea så hon gick fram och pratade med RobinsonRobban och han bjöd på sig själv, Julia och Klara stod tjugo meter längre bort och asflabbade.. Två är den magiska siffran när det gäller hur många "kändisar" vi ser i Göteborg..
Dagens ungdomar, TUT TUT! Haha, statyn var inte hård, och han blev nog chockad, men vinkade i alla fall.
Och till alla som tycker att marbo är fult : tänk om! ;)
- Kommer du från Göteborg? 
 -Neej, typ fem mil härifrån.
- Okej för du pratar så vacker svenska!!
- Jahaa, eeh, tack..
- Jaa, vad heter stället du kommer ifrån?
- Skene..
- Jaa, det vet jag vart det är.. Men du pratar jättevackert! Det låter nästan som norska.
Det var kul, Klara har inte så ful dialekt som alla säger ;)

Vi var vänliga och skickade hälsningar till olika folk, tror ingen av dom lyssnade på Lugna Favoriter igår iof, men vi fick våra rosor. Men hej och hå, jag tar en hel vas med gratis rosor, D u m  i  h u v u d e t !
"Hej hej, välkommna!"
"Hej hej, tack!"

                 
jkl !

Som ett spöke i min hjärna

Tankeställare, ja. Inte en enda dag. Ärligt, inte en enda. Det är sjukt hur något eller någon kan klistras fast i ens huvud. Varje dag. Hur många dagar sammanlagt? Och det är ju inte en gång per dag, nej nej, många fler. Om man skulle ta tid, jag har ingen aning. Men mycket skulle det bli. Underbart sjukt som kanske aldrig mer händer, så känner nog jag med. Minnen för livet kan man lugnt säga. Flashbacks; det vet vi i alla fall vad det är :) Nästan som om jag fortfarande inte smält det. Ändå känns det långt långt borta. Det kommer aldrig tillbaka, bara just då det var precis så.
Jag blir alltid så förvånad
hur allting bara händer,
hur livet bara börjar
Jag har en trogen gammal vän
som väntar mig om kvällen
som ställer upp i alla lägen
Du har så underbara ord
Du kan le så att jag smälter
Du kan ge så jag tar åt mig
Jag skulle gärna ha ditt mod 

Och om du saknar mig ibland
så kan du släcka alla lampor
för jag finns nånstans i mörkret

vi vet, enda bilden. (:
Jag vill ha kakan som jag äter
kvar på bordet hela långa livet



Allt går runt på en dröm som är förljugen

"Jag har framför allt fått in rutiner i allt jag gör. Det handlar bara om det. Det är likadant med simträningen. Jag är helt neutral inför den. Det är inte roligt, det är inte tråkigt. Utan det är något som bara måste göras, varje dag." /Stefan Nystrand till tidingen Aqua ( viktigt haha )
Det här fångade verkligen mig. Det var som att han läst mina tankar eller något. Det är exakt det här jag menar. Just nu är simningen bara en rutin, som allt annat i mitt liv nuför tiden. Det var längesen jag kände den där speciella längtan till träningen. Nu är det bara en sak som är självklar, det ska göras, även om man inte känner för det. Om jag någon gång längtar till träningen är det för att träffa de människorna som är roliga, men den skaran blir ju sakta men säkert färre och färre. Det känns lite konstigt att man varje dag utsätter sig för dryga och störande människor, frivilligt. Fast vill jag ha min träning får jag väl stå ut. Simningen är i alla fall inte vad den varit. Eller simningen i sig känns ändå ganska bra, jag har ett hyfsat flyt. När man väl hoppar i vattnet och börjar simma är det helt okej; varken tråkigt eller roligt. Bara gött. Det är känslan innan, när man tänker att det snart är träning, då är det aldrig en längtan längre och det oroar mig. Jag vill inte tröttna, och när jag väl är på kaskad är det bra. Men ändå, det är bara en sak som hör till vardagen. Som skolan, som att äta, som att sova. Saker som man måste göra fast man ofta skulle vilja hoppa över. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan simningen men samtidigt önskar jag att jag inte hade den. Jag vill ha något nytt. Men det vet jag att jag inte kommer få. Vad skulle det vara liksom? Jag längtar till en tid som aldrig kommer, det är bara fantasier och drömmar. Jag vet ju inte ens vad jag vill ha.  



image58

Lev lycklig med mig i en koja inatt

"Hej har du varit i Borran? Som vi säggger här borte i Kiinna!" ;)
Ja, kan det vara något annat än förjävla kul med Linnea? Neej, jag tror verkligen inte det.. Ska vi aldrig tröttna? Naae, känns inte så. (:


TACK FÖR EN PAUS,
ETT UNDERBART RUS

¤

Jag har tråkigt så jag kör på en lista. Tror jag på allvar att jag får det roligare då? Jag vet inte, men i alla fall, kanske bättre än inget.

Vad heter du: Klara
Var bor du: Skene
Trivs du där:  Jaa.
Brukar du läsa horoskop: aa, ibland
Har du körkort: nej
Favoritdjur: jag vet faktiskt inte.
Festar du mycket:  nee
Brukar du bli för full: nee
Antal kuddar i sängen: tre !
Äger du ett busskort: jadå
Vad åt du till frukost:  yoghurt och macka
Har du haft sex idag: nej
Hur svarar du i mobilen:  typ "hej det är klara!"
Antal timmar sömn inatt: för lite, som vanligt..
Sov du ensam: jaa :/ 
Din hobby: simning kanske, och hobby haha (:
Vad är det för veckodag: söndag
Vad åt du senast: äpple
Vem fick du sms av senast: linnea
Vem ringde dig senast: mamma
Vilka hårfärger har du haft: jag vet inte, typ brun kanske.. ?
Vad såg du senast på TV:  kan det ha varit prisonbreak?
Vad läser du för bok just nu: en komikers uppväxt
Längd: 179 cm , tror jag
Skostorlek: typ 40 :s
Hårfärg: röd ?
Är du kär i någon: naa
Vad gör du om ett år: drömmer mig tillbaka till nu.
Önskar du att du bodde någon annanstans: ibland
Vilken parfym använder du: olika, amor amor bl.a.
Vilka skor använder du: typ cheap monday elr ngt annat (:
Dagens klädsel: svarta jeans och t-shirt * .

Man går tyst omkring och drömmer

Jag trodde min kväll skulle bli den tråkigaste på länge, men det visade sig att jag hade fel.
Går kanske inte att jämföra med vissa andra, men ändå helt okej :)
Var på trevligt kalas (?) hos Ellen. Kul att träffa lite saknat folk! (y) HÄNGPUNG, Elin haha ! :) Ojaa, och allsång till gamla favoriter som alla hatar men som alla ändå kan. Partyparty, det passar till allt *.

som om lyckan var en fjäril

I see an enemy ! (:
Jajemen, gårdagen var kul. Våra egentliga planer blev iställda men Linnea och Klara tog tag i sina liv och besteg Kinnasten istället. Vi blev barn på nytt och jag tror jag hoppas att ingen såg oss. ;) Det blev seriöst prat också, som vanligt när vi är ute i den friska luften.. Våran dröm och att åka tre på en moped utan hjälm gick tyvärr inte i uppfyllelse, men det kommer fler chanser haha.
"I hear a.. BIL !"

"I think the hage [häjge] is here !"

Det blev många klockrena grejer igår, sånt bara vi förstår ;) Nya internskämt kanske, hehe. Men det gillas och jag vet inte vad jag ska skriva mer än att linnea är toppen ! (y)

 
 yeah, seriöst är tråkigt !

Det är klart att jag saknar en dag som förut

Det kanske känns hårt, men när minnena väcks
Kan jag fortfarande höra ditt liv

För man saknar sånt som man inte har
Och man saknar allt som man inte har kvar
Vi har fortfarande långa vägar kvar
Man saknar inte sånt som man har

Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände
Förrän allt var slut
Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände
En dag som förut

Vi är mitt i vår ljusaste tid och minnena väcks
Jag kan fortfarande höra ditt liv

Och jag stängde aldrig nånsin några dörrar.

Jag ska spendera mitt liv och ta tillbaka allt som är ditt

Andra nationella i matten gjort, det kan ju diskuteras hur det gick. Jag vet i alla fall att jag borde pluggat mer under mina år i skolan, och krävt en bättre mattelärare. Jag skyller en del på honom, ärligt talat, jag tror inte det finns sämre. 
Fan, jag förstår ju att jag inte borde sitta här nu eftersom jag om typ tio minuter kommer klaga på allt jag måste göra. Men jag orkar inte. Det är de mest använda orden just nu; orkar inte, pallar inte. Jag borde ta mig i kragen och rycka upp mig, men jag är för kass. Självdiciplinen är nere på noll och jag vet inte om den någon gång kommer höjas. Jo idag måste den det lite, känns bra att jag har en filmrecension att göra som skulle varit klar för typ två månader sen. Jag trodde han skulle glömma. Men nejdå, vi minns allt i denna förkrympa värld. Och jag skjuter upp hela mitt liv och väntar på bättre tillfällen, bättre tider. Kan inte jag bara förstå att man lever en gång och att det är lika bra att få det tråkiga överstökat med en gång. Oh nej, jag ska vänta så länge som möjligt för att vara helt säker på att den underbara känslan av panik sakta men säkert kommer krypandes. Jag älskar verkligen mig själv ibland. Det är stört, för ändå tycker jag att mitt liv på topp just nu och det känns ända ner i lilltårna att det snart är sommar, även om regnet kommit till Skene igen. Jag längtar verkligen till sommarlovet, då blir allt lättare och man kan börja på något nytt och outforskat.


Kärlek som vår har aldrig funnits nångång

Det stämmer. Känslan som jag har när jag är med dig går inte att slå. <3 lsma !


Tidigare inlägg Nyare inlägg