Vi har ett band som ingen annan kan förstå, ingenting som ni kan se och ingenting som ni någonsin kan få
Jag förstår inte riktigt hur jag ska klara mig nu när Linnea har åkt. Jag hade inte riktigt reflekterat över hur lång tid två veckor egentligen är. Jag hade inte insett överhuvudtaget att hon seriöst skulle vara borta i två veckor. Nu när jag förstått det har jag ingen som helst aning om hur jag ska ta mig igenom det här utan kontakt med flickan. Okej, hon har lovat mig ett och annat sms, och telefonsamtal också, men det kommer inte att komma i närheten av vad jag är van vid. Jag menar, jag är redan i behov av att prata med henne. Det har gått ungefär en kvart sen sista smset. Abstinensbesvär, jaa. På något sätt kommer det gå, det är klart, men just nu förstår jag inte hur. Istället för att slå dom fem siffrorna på telefonen eller låsa upp cykeln och bege mig mot brantalid, som jag antagligen skulle gjort om hon var hemma, ska jag ta på mig en varmare tröja och gå ut på en promenad. Nu kan jag inte dela tankarna med någon och dom är för stora för det här huset så jag ser ingen annan lösning.
Vi kan prata i timmar om sånt vi tror vi saknar
linneaochklara - dom som tydligen kommer från Ystad (:
alltid, hjärtaa
Vi kan prata i timmar om sånt vi tror vi saknar
linneaochklara - dom som tydligen kommer från Ystad (:
alltid, hjärtaa
Kommentarer
Postat av: JK
du kan ju alltid umgås och prata i telefon med mig. om du vill :`)
KÄRLEK!
Postat av: nnea;
HAHA FY FAN VAD VI ÄR BÄÄÄÄST, och OJ vi överlevde den långa tiden :O haha, och vet du vad jag märkte? jag står på samma sida hela tiden. och
ohh
HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄRTA!
Trackback