som en apa på min rygg


hon och jag; det är så det ska vara
jghkg


"jag fattar, exakt!" (:

I jakt på ett mirakel

Jag sitter i ett hörn, fastklistrad och insnöad

Musiken dunkar alldeles för högt i öronen

Den säger att man inte ska lita på människor

Den har nog rätt, var alltid på din vakt

Jag betraktar människorna runtomkring mig

Utan att höra iakttar jag deras vardag

Deras tråkiga, meningslösa vardag

Ändå kommer känslan av avundsjuka

För att jag inte får vara med och ta del av det meningslösa

Alla ursäkter, jag börjar bli trött på det nu

Det är lätt att ta till för att undvika sanningen

Jag börjar inse att dom undviker mig

Jag tar avstånd av mig själv

Jag vill inte förstå att jag inte är med i det dom har

Jag trodde vi var på samma nivå

Men avståndet ökar, dag för dag, och snart är det över

Springer för att stå still

Jag ser att dom skrattar men jag vet inte varför

Jag vill inte veta, jag orkar inte

Muren blir bara högre och högre

Men snart ska den slås i bitar

Då behöver jag inte längre titta på

Då behöver jag inte se när dom sparkar på en som ligger

Smärtan är uppenbar men den döljer det

Det är smällar man får ta för att vara med

Stackars dom som flyter med

Jag behöver påfyllning

Det är det jag lever för

     

ett virrvarr av alla känslor

Filbyter Cup, Linköping, 25-27/5 - 07 (:
              

Idag var jag generös.
Tyvärr inga ansiktsbilder (förutom en fajni på mig men den bjuder jag på, jag orkar inte bry mig) , simmare fattar varför :)
Och jag måste få vara lite stolt över att Lars Frölander var på tävlingen.
Och så ska jag bara tillägga att jag inte tagit alla bilder.

the end is the beginning of something new

Meningslös dag i mitt meningslösa liv, typ.  
Men imorgon bär det av till LINKÖPING (: ! Wiiee!
Utetävling, Linnea, Elin, Julia, Annat simfolk, Gemensam sovning - kan det bli bättre? ;)
Jag har ingen intressant för tillfället.


Jag saknar er.
       
  

en annan typ av vår

Jag är astmaklen och ett levande bevis på att man kan somna stående ;)

EB - Jag är hungrig ända upp till rymden!!
KS - Men jag är ännu mer hungrig, jag är hungrig ända upp till molnen!!
minnen <3

Livet förändras vart jag än går

Det var alltid du och jag - från morgon till kväll, varje dag. Hela min barndom är präglad av dig. Du var den enda och du var den bästa. Visst har vi haft våra bråk men med en puss och en kram var allt löst.
Jag minns första gången jag skulle sova över hos dig. När vi väl lagt oss ner och skulle sova vågade jag inte, mamma kom och hämtade mig strax efter halv elva.
Jag minns när vi klädde in dina föräldrars sovrum i toalettpapper.
Jag minns våra picknickar på kullen.
Jag minns när vi gick runt och försökte sälja våra kastanjfigurer.
Jag minns våra långa telefonsamtal.
Jag minns våra skratt.
Men det kom en tid då allt förändrades. Du och jag var inte längre oskiljaktiga. Vi drogs åt olika håll och siktade nog inte mot samma mål. Det var inte direkt något som hände, men jag tror vi tröttnade på varandra. Det blev för mycket och vi tog avstånd från varandra, kanske mest jag, och vi pratade mindre och mindre. Tillslut inte alls. Men under den perioden saknade jag dig, mycket. Jag kanske inte märkte det då, men det var något som fattades.
Tiden gick och vi insåg nog båda två att vi behövde varandra. Vi fick nästan börja om på nytt, bygga upp vänskapen och ta igen det vi missat, men vi lyckades. I och för sig har det varit lite till och från sedan dess. Båda är förändrade och det är väl inte riktigt som när vi var små. Fast jo, ibland är det precis så. Men man kan inte förvänta sig för mycket och nu är jag otroligt glad att jag har dig. Vi delar något speciellt, det är inte alla som har haft en så bra vän under så lång tid. Det måste ligga något bakom att vi hittade tillbaka till varandra, en mening, det ska vi inte kasta bort utan vi skall va vara på det. Jag älskar dig och kommer alltid finnas för dig om du behöver mig.

allt ska sugas ut ur varje natt

Jag ska bara säga, ganska mycket i efterhand, att Tysklandsresan var mycket trevlig. Den är värd att minnas. Fast det blev ju inte direkt mycket tyska, inte franska heller för den delen; vi körde på svengelska. Och vanlig engelska i stunder då man inte behövde, vissa kunde ju svenska ;) 
Vi fick många nya citat som med säkerhet kommer att tjatas ut, mycket tack vare den trevlige och fulle norrmannen Ole. Honom gillar vi skarpt haha. Jåååå, Bertils påsktips!
Och vi är stolta över att ha lärt känna dom norska mästarna i motorsågning, kanske blev dom europamästare också? Nej, men vi gillar sociala människor och allt blir dubbelt så kul om man inte fattar ett ord av vad folk säger.
Ska också tillägga att Falun var fulsnygg, stilen var iaf på topp. Men han är tydligen från Jönköping och inte från Falun som han sa till mig och Hanna. Han pratade gött och var kul, resten är ovesentligt egentligen.
Vi hittade många nya vänner, elr kanske inte, men vi borde leva länge; vi skrattade en hel del. (y)
Snygga patter (:

        
      
                     
      

 "Men Hanna du är ju snygg och har stora bröst.!"
Okänd äcklig man- "Jaaa så är det!! Det stämmer!... Och du också!"

Det är inte nödvändigt att nämna allt, jag har redan fått med tillräckligt med osammanhängande meningar. Det finns ändå så mycket mera som man bara kan förstå om man var med. Det var iaf tur att vi sa hej till Ole och hans kompis, annars hade vi inte haft lika kul. :) Tänk vad små saker spelar stor roll.


hela världen sjunger

Idag har vi, enligt tradition, avslutat ännu en simtermin med brännboll och grillning vid hedgärdessjön :) våran tur från förra året höll inte i sig; simmarna förlorade. Men det gör inget för vi hade kul ändå, fast det spöregnade. Jag är ganska stolt över årets första dopp utomhus haha. Det var iof längre än ett dopp, snarare ett bad. Jag och Linnea trodde att vi skulle klara att ta oss upp ur vattnet utan stege, men när vi väl hoppat i insåg vi att det var högre än beräknat. Så vi fick snällt simma några meter och stå ut med den stickande, brännande känslan i huden ;)

       
det där var fina dar, våren 2006, laebks

Hej Klara!!

Vet att jag inte borde blogga i din blogg då jag har en alldeles egen blogg att blogga i. Men jag tänkte bara berömma mig själv för att din blogg blev ganska fin ;) Riktigt stolt över mig själv, ibland överbevisar jag allt att jag inte är så dryg som jag verkar. Och jag tror inte att jag ser i syne längre, har iaf inte sett en donkenskylt på ett par dar nu (y) Det jag ville komma fram till var iaf att det är jag som har ändrat färgen och tjofräsat lite i den här bloggen. Så nu är det sagt, tack och hej för mig, overandout.

- Världens troligen bästa Elin Borg :)


ovanliga sysslor för vanliga människor

det satt en polis och spejade i sin bil utanför vårat hus förut. jag vet inte vad han spejade på eller varför, men han var trevlig. ni kan ju skriva upp det ;)



___________
Tysklandsresan har kommit lite i skymundan p.g.a. utbildningen men utläggning och bilder kommer snart skulle jag tro (y).


Skene 07, maj med vackert väder

Simlärarassistentutbildningen var högt, högt över förväntningarna! Det känns riktigt tråkigt att det är slut nu faktiskt, det trodde jag aldrig. Det blev en speciell stämning, i stil med konfan, och det är positivt.
Och man har verkligen fördomar, ganska många stämde också ;)
TACK FÖR FYRA LYCKADE DAGAR (y)

image77
"aaa, men ute hos oss "


   kvack, kvack ;) - internskämt? ojaa!


för att ni kanske vill veta ;)

         

Nu har det gått ett år sen "it´s a tjuga utanför your window". Vi är fulast i världen :)  LAEBKS!


ingen vind kan blåsa omkull oss nu

Nu är jag förjävla trött på Skene SoIS, alltid är det något! Rent ut sagt dumma i huvudet, för att citera en kär vän, och jag håller med till hundra procent. Känns otroligt nödvändigt att gå utbildningen nu, för den kommer vi ju ha stor nytta av som det ser ut i nuläget. Men visst, vill dom inte att barnen ska lära sig simma ska inte jag hindra dom. Eftersom dom verkar tycka att dom är så jävla bra kan ju dom ta hand om det själva. Man kan undra vem som har mest erfarenhet av simning. Och jag tänker aldrig mer kämpa för något i klubben. Typiskt Skene att komma på "reglerna" efteråt, det känns så otroligt rättvist. Men nu är det väl såhär och jag borde inte lägga ner energi på det, men jag blir så jävla irriterad. Det som stör mig lika mycket är att Skene SoIS har blivit världens myglarklubb, nu är det så gott som accepterat och det är ingen som reagerar. Jag menar, det har aldrig funnits i mina tankar att mygla på det sättet som alla håller på med nu. Hej vi tar lite extra vila när vi känner för det, och vi hoppar över hälften och får kramp stup i kvarten och hittar på saker för att vi ska kunna gå upp. Men varför komma till träningen överhuvud taget då?! Nej, jag fattar inte vad som hänt. Vad är skillnaden på då och nu? Är det brist på respekt eller har tränarna inte samma inflytande längre.? Jag var ju nästintill rädd för att göra något fel när jag var yngre. Visst har man väl tänkt ut saker att säga när man inte orkar simma en riktigt jobbig serie, men det kom aldrig till användning. Men nu är det ingen som drar sig för att klaga, onej verkligen inte. Och jag klarar inte av folk som försöker ha en tyken attityd men som inte klarar av det. Då kan man lika gärna vara tyst. "Men du kan ju lägga dig på bana 2 då.." "Aa, men dom bytte när jag la mig på deras bana förut och aaah" HAHA, vad hade det med saken att göra? ;) Det var dagens roligaste igår. Kanske det enda roliga också, fy fan vilket pass.
Men som det ser ut nu kommer vi ju i alla fall att slippa allt ganska snart. Det känns som en otrolig lättnad och bara av att tänka på det får jag världens kick! Men ändå kan jag inte riktigt föreställa mig det, ganska stort om man tänker efter. Två blåa bland massa gula.

här är himlen lite närmre för mig

det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
och när jag känner så, då tänker jag på dig
men tiden har sin rätt att förändras där den går
här har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt
jag kan gå och sakna dig
men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
och allting liksom kräver mera nu
så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv

Allt har fått ett annat ljus.

En underbar känsla. Nu känner man att man lever igen, på ett annat sätt än förut. 
31 mars 2007; "...men fan va man känner att man lever :) <3" . Det gjorde man också, men på ett väldigt annorlunda vis. Nu är det mera vanligt. Ett riktigt prat om allt, nej verkligen inte allt, men det aktuella. Det känns så bra och jag tror inte det går att räkna till alla "JAG FATTAR!!". Det är sjuukt. Vi förstår varann, våra hjärnor måste på något sätt vara sammankopplade. Något är det i alla fall. En och en halv timme utanför Kaskad kan göra stor skillnad; glädje, lycka, en ny-gammal kick! Ooh, vi är på väg uppåt. Det känns ända ner i tårna. Det är inte hela världen, ja precis så känns det. Det senaste har allt kretsat för mycket kring samma saker. Vi har inte sett alternativen. Vi kanske borde släppa det och gå vidare. Utgå från att det är slut och förstå att underbart är kort! Jag vet inte vad jag vill, så mycket nack- och fördelar (!) med allting. En framsida och en baksida på varenda tanke. Vi vänder ut och in på allt och hittar de små rätta sakerna och de små felen. Alltid. Nu tror jag att jag har börjat inse att mycket nog var inbillning. Jag ville se det bästa; så det gjorde jag. Nu fattar jag att jag har ljugit för mig själv. Det gör jag ofta. Förtränger det dåliga och fördubblar det bra. Men det är väl så jag är, jag får nog acceptera det.
Det kändes bra och jag vill inte ha det ogjort. För det var bland det bästa. Fast ändå skulle jag vilja spola tillbaka tiden och börja om från noll. Börja som man brukar. Men samtidigt; då skulle det inte känts så speciellt. Skulle allt bli förstört nu, om vi fortsatte? På det här sättet får vi inga svar. Frågan är om det egentligen var så bra, jag har börjat tvivla. Mera kär i kärleken i sig. Kanske behövde vi bara den kicken. Jag vill ha den igen. Det kanske var enda gången man fick göra något så annorlunda. Och utan att vi ens fattat det är det slut. Vi fick inte ens en sista tanke. Fick inte tänka att man skulle ta vara på ögonbliken för det var sista gången. Det är det som känns vemodigt.
Vi ska ta chansen. Det ska man alltid göra. Det kan bli hur bra som helst och hur dåligt som helst. Vi vet inte, vi måste ge det ett försök. Bära eller brista. Jag tror det är det som gör att vi fått tillbaka den där känslan av längtan. Vi ser något nytt, en fortsättning. På vårt liv. Nu har vi något att sikta mot, ett hopp. Efter lång tid omringade av mörker ser vi nu att ljuset sakta men säkert kommer tillbaka. Precis innan gränsen var nådd, precis innan vi skulle ge upp. Det är uträknat, det måste det vara. Allt är bestämt i förväg.
Här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt´

         ;)

                  

Ett välserverat styckmord

Ännu en underbar lördag-söndag med Linnea :)
Idag vet jag inte vad som hände med oss, men vaknade tidigt och tog en promenad i två och en halv timme haha. Kändes mkt mkt bra, i och för sig gick vi inte hela tiden för vi hade djupa utläggningar vid sjön också (; . Men hej anteckna typ.
Har i alla fall kommit på att tystnaden är olika på dagen och natten. Man hör att det är dag när det är dag. Som ett tyst brus som hörs i det undermedvetna, ett sus som talar om att det är dag. Det blir tystare på kvällen, men ändå hör man mer ljud då. Nej det är konstigt och jag vet inte om vi kom fram till något bra, men då är det väl som det brukar med våra samtal.

Och jag kan verkligen inte föreställa mig att inte längre vara den anonyma i det anonyma. Jag skulle inte passa in, jag hör hemma här; där ingen lägger märke till en. Men det skulle vara något, en upplevelse. Och det är värt ett försök, jag tror vi ska ta chansen.

blanka golv.

DAGENS HUMÖR:  rätt glad och inga abstinensbesvär ;)
DAGENS KLÄDSEL: kommer senare
DAGENS FRISYR: kommer också senare
DAGENS MUSIK:  håkan hellström
DAGENS SAKNAD: sommar
DAGENS LÄNGTAN: imorgon
DAGENS HAT: att mitt nya liv går dåligt
DAGENS ÄLSKA: rabarberapaj, sol och kära återseenden
DAGENS VILL: sova just nu 
DAGENS VILLE INTE:  ha prov
DAGENS MYS: får väl bli efter träningen, om man kan kalla det mys haha
DAGENS GÅ UPP:  fem över sju
DAGENS JAG ÄR: övertrevlig haha
DAGENS MAT:  grillad lax med klyftpotatis
DAGENS TROR: att man fantiserar för mycket
DAGENS HAR: ??
DAGENS ORKA: studa i helgen


Dagens klädsel.
? tröja:
  t-shirt och min nya älskade kofta ;)
? byxor: gaamla ginajeans
? sockor: svarta med ngn slags figur på
? frisyr: skitful tofs
? smycke: guldhjärta runt halsen, klocka runt armen och tre pluppar i öronen

Känslor just nu.
? saknar mest: svåårt
? älskar mest: sms
? mest irriterad på: simningen
? stör mig på:  simningen, elr folket 

Dagens bra&dåligt, hiss&diss.
? Bra:  helg
? Dåligt: inte så mkt
? Hiss:  att det gick bra på provet
? Diss: att tiden inte räcker till

Att göra/måste göras.
? Ikväll: kvällen är slut nu, soova
? Imorgon:  sponsorsim, studa  och hobby !
? I över morgon: studa och gymma
? Någon dag så snart som möjligt: för mycket :)

Senaste personen som.
? Sov i din säng:
  jag själv
? Såg dig gråta: mamma?
? Fick dig att gråta:  min hund skulle jag tro
? Fick dig att börja skratta: linnea tror jag ;)
? Du gick på bio med:  don´t remember.
? Skickade ett e-mail till dig:  inte kollat 
? Skickade ett sms till dig:  jennifer
? Ringde till dig?:  julia
? Gjorde dig glad: linnea

rusningstrafik

Nu är det alldeles för sent, borde sovit för längsen. Men idag har jag inte fastnat här för msn (framsteg) utan för att jag är seriös och studar. Känner mig ganska klar för dagen, jag har varit duktig. Och eftersom jag ändå kommer vara död imorgon spelar det väl ingen roll om jag slösar tio minuter till på att skriva en meningslös blogg. Jag känner mig inte trött för fem öre, det är inte bra. Jag önskar jag var en morgonmänniska istället. Eller kanske inte.

DAGENS HUMÖR: Trött och typ tom
DAGENS KLÄDSEL: Jeans, t-shirt och kofta
DAGENS FRISYR: Skitful simfrisyr som jag har stört mig på hela dagen.
DAGENS MUSIK: Lars Winnerbäck
DAGENS SAKNAD: Jag vill nog inte inse det.
DAGENS LÄNGTAN: Till dagarna då utbildningen är ;)
DAGENS HAT: Att allt stud kommer på en gång 

DAGENS ÄLSKA: uppiggande sms
DAGENS VILL: ha sommarlov
DAGENS VILLE INTE: leta sponsorer
DAGENS MYS: den här dagen var omysigast på läänge.!
DAGENS GÅ UPP: halv åtta, försent.
DAGENS VILLE VERKLIGEN INTE: studa
DAGENS JAG ÄR: svårt att sätta fingret på
DAGENS MAT: ngn fläskfilégryta och pasta


Nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar

Camping; Avlägsna skratt, cigarettlukt och grill (:

Du är en saga för god, för att vara sann
Det är en saga i sig att vi funnit varan
Vi kunde lika gärna, aldrig någonsin mötts
Eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts?

Om jag hade ord för saknad

Så var underbara bästa april slut. April 2007 kan nog sammanfattas som en bland dom sjukaste månaderna i mitt liv. Det var då livet började, eller inte. Men på något sätt så blev det en liten vändning. Nej det går inte att beskriva som vanligt, men i alla fall känns det sådär att det är slut nu.

Om man ska sammanfatta helgen så var den också lyckad. Kalas hos Linnea i söndags :) Det var trevligt hehe. "Jag är helt säker på att det har funnits en GUST som heter så!!".
Det blev en traditionell promenad på kvällen också. Man kan undra om den var bra eller inte. Glömda saker väcktes till liv och minnen gjordes lite starkare. Det kan inte sluta här, det måste fortsätta. På något sätt i alla fall.

Igår, valborgsmässoafton, var vi hos Oscar och firade honom och Viktor. Det var trevligt. Stundtals mycket trevligt :) Nattliga promenader är oerhört gött. Jag älskar det. Leifing, hehe. Kändes lite läskigt ibland att vi var förföljda, men man kan ju undra vad vissa har för liv om dom inte har bättre för sig. Dom var bra på att smyga också haha. 
Vi hade ganska stora problem med att komma på vad vi skulle klä ut oss till. Men löste sig hyfsat till slut. "Kan vi inte vara grönsaker? Typ, en sockerbit!?" Och det är jobbigt att känna sig som en fjortis. Men nej, det blev bra till slut och det var bra att vi stannade även om det kändes jobbigt ett tag. ;) Hej pepparkaksgubbar.

Jag har en klump i magen, och har ingen aning om varför. På något vis känns det vemodigt. Kan det vara april som är slut? Nej, det tror jag inte. Har kanske egentligen rätt bra koll på vad det är men vill dölja det för mig själv, så jag förnekar det. Aja, allt blir bra så småningom. Kanske imorgon, kanske inte. I alla fall har träden blivit gröna, blommorna har slått ut och det har börjat lukta sommar - Det gör livet en smula lättare.

Känns bra att vi har blivit beroende av Shell ;)
"Det var något jag skulle ta av mig... Just det; mitt hår !!"