Klara

jag känner att jag inte är så bra på det här med blogg längre ;)

Det här var nog min hittills nödvändigaste skoldag. Var i skolan från halv nio till halv elva, under den tiden lämnade jag in en lapp och fick mitt val bekräftat. Wiiee. Det kunde vi lika gärna ha gjort igår så kunde vi varit lediga idag.

Nu laddar jag upp för kvällen och lyssnar på håkan (y)
Jag får nog inse att saker och ting förändras.

så här kul får vi ha på våran lektion just nu. Min mage är groov haha.

Eftersom jag inte tycker om rasterna så värst mycket just nu sitter jag och roar mig vid datorn. Fast det är inte så kul det heller, bilddagboken är ju under uppbyggnad eller något ;) Men blogg och msn får väl funka.
I eftermiddag ska det planeras crawlskola och jag satsar på att försöka hinna med antingen gym eller simning efter det, men vi får väl se hur det går med den saken. Jag kanske kan övertala linnea om ett pass på friskis.? :) Man kan ju säga att det var ett tag sen jag var där nu, jag borde ta mig i kragen. Det kan ju trots allt vara kul ibland. Fast, min förkylning är ju inte över än. Så vi får se.

"Vi börjar inte med den där låtsasleken igen... att förneka verkligheten. Verkligheten, som vi gömmer oss för och inte vill låtsas om." 

Såjävlarätt

honförsvinnerimörkretjustnärduharförståttattdetdärvardinbästachans


Jag gömmer mig alltid för verkligeheten. Jag ska ta tag i allt senare, vid en tidpunkt då det passar bättre. Jag tar inte vara på ögonblicken, tror att de kommer att komma igen. Det är så långt kvar, just idag behöver jag inte tänka på att livet är kort och att allt kan vara annorlunda i morgon. Snart ska jag börja leva mitt liv. Först ska jag bara hinna med massa andra saker. Jag ska bara, jag ska bara, jag ska bara.
Varför kan jag inte bara förstå att det som pågår nu, vardagen, är mitt liv? Skola, simning, linnea. Det är liksom det mesta, mitt liv. Men på något sätt vill jag inte inse det. Jag tror att det ska vara bättre, mer spännande, mer speciellt. Jag tror att det är en försmak på vad livet har att ge. En uppvärming för det abslolut ultimata. 
Omedvetet går jag och väntar på något; den där dagen då allt ska förändras. Jag går och väntar på en jävla vändpunkt som jag egentligen vet aldrig kommer. Jag väntar på att det där pirret som man bara känner vid speciella tillfällen, tillfällen då man är riktigt nöjd med livet, att det ska bli vardag.
Det är som det är, det är svårt att böjd inför mindre än mirakel.

Hittade lite vimmelbilder från kullaberg på efterfesten, dock var jag inte med på en enda. Kanske var bäst det haha.

snyggjulia och anna - tack för förfesten ;)

julia var tydligen populär. (:  förlåt för att jag antagligen inte var rolig och för att du fick ödsla tid på att leta efter mig i flera timmar . Men nästa gång (för joo, det ska bli en nästa gång julia!) ska jag gottgöra det.

Hanna, jag saknar dig. Det var trevligt att träffa dig två (sju :P) gånger i fredags haha. Men vi borde träffas på riktigt snart, umgås, det är alldeles för längesen.

Insparken blev ingen besvikelse, snarare tvärtom :)


kapten puff, puff (y)